Polisens utredare kan bli flera gånger effektivare genom att dra nytta av forskning. Det visar ett försöksprojekt som leds av polisforskaren Stefan Holgersson.Polisens utredare kan bli flera gånger effektivare genom att dra nytta av forskning. Det visar ett försöksprojekt som leds av polisforskaren Stefan Holgersson.
Det uppsatta målet var att åtta färska polisassistenter i Huddinge skulle redovisa 300 ärenden under fem månader. Liknande personalgrupper har tidigare klarat runt 150 ärenden.
– Vi är strax uppe i 1 000 ärenden. Projektet visar tydligt hur viktigt det är för arbetsgivaren att satsa på personalens motivation och möjligheten att dra nytta av forskning, säger Stefan Holgersson, polis och filosofie doktor.
Han har under lång tid undersökt den svenska polisens verksamhet. Förra året fick Holgersson möjligheten att tillämpa teorier kring arbetseffektivitet på en grupp utredare. Principerna hämtade han från näringsliv och forskning.
– I första hand organiserade jag arbetet på ett sätt som är motivationshöjande. Dessutom minimerade jag faktorer i utredningsprocessen som drar ner produktionen.
Resultatet blev flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta hemifrån. Stefan Holgersson nämner att en av poliserna, som ofta arbetar hemifrån, har avverkat drygt 300 förhör. Vid en jämförelse med liknande ärendetyper och förhör så motsvarar det ungefär fyra polisers normala produktion.
Trots att målsättningen gällde antalet redovisade ärenden har fokus legat på resultatet, och uppklarningsprocenten är högre än normalt. Om ett ärende lagts ned har poliserna försökt förklara de bakomliggande orsakerna för målsägaren. Dessutom har gruppen inriktat sig på att försöka mildra och lösa problem som är svåra att komma tillrätta med på rättslig väg.
– Många anmälningar handlar exempelvis om konflikter med grannar eller oönskade SMS från ett ex. Det känns bra att hjälpa någon även om det inte leder till en fällande dom, säger Stefan Holgersson
Kommissarie Hans Andersson, operativt ansvarig för Södertörns utredningsrotel, är övertygad om att metodiken ger bra resultat.
– Jag ser ju att personalen trivs och att produktiviteten skjuter i höjden. Vi väntar på utvärderingen, men min förhoppning är att vi ska arbeta mer så här, säger han.
”Det krävs en del disciplin”
Camilla Brandt, 27, är en av poliserna som ingår i försöksgruppen, men hennes förstahandsval var krimjouren.
– Det lät roligare, man får vara ute mer och det är varierande arbetstider. Men nu har vi också fått lägga våra egna scheman och det har varit en enorm fördel.
Hon nämner bland annat att det ofta är lättare att nå förhörspersoner efter kontorstid.
– Det blir effektivt. Kanske jobbar man till lunch och gör något annat några timmar. Sen är det bra att fortsätta när folk är hemma från arbetet.
Camilla Brandt tycker inte att det finns några negativt med arbetsmetoden. Men hon nämner att den inte passar alla.
– Det krävs en del disciplin. Dessutom är vi olika. En del vill ha fasta tider och ramar, säger hon.
