De har sagt nej till elpistol och tonade rutor på polisbilarna. Och de tycker inte att svensk polis ska få använda prickskyttevapen eller spotthuvor. Men ordföranden för det etiska rådet tycker ändå att de har haft för lite inflytande.De har sagt nej till elpistol och tonade rutor på polisbilarna. Och de tycker inte att svensk polis ska få använda prickskyttevapen eller spotthuvor. Men ordföranden för det etiska rådet tycker ändå att de har haft för lite inflytande.

Rikspolisstyrelsens etiska råd tillsattes för drygt tre år sedan av dåvarande justitieminister Thomas Bodström. En av anledningarna till att rådet inrättades var den infekterade debatten i samband med att polisen skulle byta tjänsteammunition. Den typen av debatter skulle kunna undvikas om Rikspolisstyrelsen hade tillgång till ett etiskt råd, som kunde granska polisen och dess utrustning ur ett etiskt perspektiv, var tanken. Men idag är Thomas Bodström (s), nu ordförande för justitieutskottet, besviken över vad rådet har åstadkommit.

– Jag är inte helt förvånad över att det inte har blivit mer av det etiska rådet. Det första man gjorde, rapporten om polisens utrustning, tycker jag var bra. Men sedan har det inte blivit så mycket mer och det är synd. Tanken är förstås att det etiska rådet ska användas ordentligt, säger Thomas Bodström till Polistidningen.

Även ordföranden i etiska rådet, förre justitiekanslern Hans Regner, tycker att rådet har haft för lite inflytande.

– Det är RPS och rikspolischefen som bestämmer hur mycket vi ska agera, vi får inte ta några initiativ själva. Och RPS har bestämt sig för att inte gå vidare med våra förslag från utredningen 2005, så jag är lite besviken, säger Hans Regner.

RPS följde rådets råd om elpistol

Men om man granskar de frågor som det etiska rådet har haft på sitt bord blir bilden, i alla fall delvis, en annan. Rådets åsikt har vägt tungt i flera viktiga frågor. Ett exempel är frågan om svensk polis ska få använda elpistol. Flera internationellt bindande konventioner, till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, förespråkar tydligt användande av icke dödliga vapen, när sådana alternativ finns. Trots det rekommenderade det etiska rådet i sin rapport 2005 att svensk polis inte ska få ha elpistol. Och det är den linjen som RPS har valt att gå på när frågan har utretts igen.

Hans Regner förklarar rådets ställningstagande till just elpistolen med att det handlar om hur mycket utrustning polisen ska ha. Han anser att det är ett tungt vägande argument.

– Dels så finns OC-sprejen, som i mångt och mycket har samma användningsområde som elpistolen. Och så har man det vanliga tjänstevapnet. Med ytterligare ett vapen kan den enskilde polisen hamna i bryderi om vilket vapen som ska användas.

Ett annat exempel där det etiska rådet har sagt nej är den så kallade spotthuvan. Det är en huva som kan träs över huvudet på en aggressiv person, för att undvika att poliser utsätts för smitta eller obehag om personen spottar eller bits. En viktig arbetsmiljöfråga för poliser i yttre tjänst, där etiska rådet bland annat menade att det kan vara kränkande för en person att förses med spotthuva.

– I frågan om spotthuvan har etiska rådets synpunkter varit vägledande för hur frågan ska hanteras. Där handlar det om att en förändring av lagstiftningen kanske måste till och det arbetar våra jurister med, säger tf rikspolischef Bengt Svenson.

Åsikt om uniformen väckte känslor

Många poliser är kritiska till det etiska rådets inflytande. Det märktes bland annat på de kraftiga reaktioner som kom i samband med att rådet skrev att polisens uniformer ger ett aggressivt intryck med sin mörka färg. Det startade en intensiv debatt om vad som egentligen är viktigt när det gäller polisens framtoning. Hur ytan ser ut eller hur ”innehållet” agerar?

I vissa frågor hämtar det etiska rådet in kunskaper och åsikter från personer som har specialkunskaper på något område. Men inte när det gällde uniformen.

– Nej, det var vår uppfattning inom rådet. Det var inte så att vi gjorde någon enkätundersökning eller så, säger Hans Regner.

Många har reagerat starkt på att det inte är någon vanlig polis med i det etiska rådet. Men det är en av tankarna med rådets sammansättning, säger Thomas Bodström.

– Tidigare har polisens värld varit väldigt sluten. Det etiska rådet ska bidra med intryck utifrån. De ska komma med infallsvinklar som inte är polisens.

Ingen förståelse för polisens arbetsmiljö

Polisförbundets ordförande Jan Karlsen hör till dem som är kritiska till hur det etiska rådet har fungerat. Han anser att det är fel att Polisförbundet inte får ha någon representant i rådet, när Rikspolisstyrelsen finns med. I och med det faller argumentet att rådet ska vara helt fristående. Framförallt är det bristen på förståelse för polisers arbetsmiljö som Polisförbundet har reagerat på.

– Det har lett till ett motstånd från många poliser och från våra medlemmar. Arbetsmiljön har inte vägts in i deras ställningstaganden. Ta till exempel elpistolen, den handlar också om arbetsmiljö. Möjligheten att kunna använda lindrigare våld i situationer där det inte går att undvika våldsanvändning, skulle vara mycket bra.

I slutet av april är Jan Karlsen inbjuden på ett möte med det etiska rådet Det är något han ser mycket positivt på. Han är noga med att understryka att etik är viktigt för ett framgångsrikt polisarbete.

– Jag har en förhoppning om en bra dialog. För ska det etiska rådet lyckas i framtiden måste man ha dialog även med polisen och hämta in våra perspektiv på vår arbetsmiljö.

Fakta

Etiska rådet:

Det är regeringen som beslutar att inrätta ett etiskt råd och vilka som ska ingå i detta. Det etiska rådets uppdrag finns beskrivet i Instruktionen för Rikspolisstyrelsen.

Det är rikspolischefen som bedömer och beslutar vilka frågor som ska prövas av etiska rådet. Etiska rådet är ett rådgivande organ, det kan inte fatta beslut. Det kan inte heller agera på eget initiativ.

Vilka är de?

Förre justitiekanslern Hans Regner är ordförande. Övriga ledamöter är generalsekreteraren i Advokatsamfundet Anne Ramberg, fil.dr Shirin Ahlbäck Öberg, förre chefredaktören Olof Kleberg, Socialstyrelsens förra generaldirektör Kerstin Wigzell och fd länspolismästaren Ulf Möller.

Vilka frågor har det etiska rådet tagit ställning till?

• 2005 fick rådet i uppdrag att granska hjälpmedel vid polisens våldsanvändning – rapporten kom i augusti 2005. I den tog man bland annat upp elpistol, distraktionsgranater, prickskyttevapen, uniformens utseende med mera.


• I oktober 2006 presenterade rådet en skrivelse om bland annat spotthuvor och tonade rutor i polisbilar.


• Rådet kommer under våren att få en föredragning om polisens värdegrundsarbete, för att kunna lämna synpunkter på detta.


• Enligt tf rikspolischef Bengt Svenson kommer det etiska rådet sannolikt snart få ta ställning till ett nytt förslag om kameraövervakning i arrester.