ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 1. Den delas ut i februari till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 
 
 
 

 
 

Arkiv

Maria Persson i Uddevalla ser mycket som skulle kunna göras inom ramen för områdespolisens uppdrag, men får själv rycka in för ofta på IGV.  Foto: Tomas Ohlsson

Oklart och ofredat för områdespoliser

Publicerad 2021-02-03

Aktuellt – På två månader hade jag bara sju pass som områdespolis, berättar Maria Persson i Uddevalla.
Enligt henne är det omöjligt att planera in den sortens arbete som det är tänkt att områdespoliserna ska göra.

Inte sällan ändras planerna med kort varsel och hon får täcka upp för IGV.
– På vår bussterminal i Uddevalla har vi stor narkotikahandel. Vi skulle kunna få jättemycket resultat, men vi kan aldrig planera en insats dit, säger hon.

Funktionen områdespolis inrättades, tillsammans med kommunpolis, i samband med omorganisationen av Polismyndigheten 2015. Det för att säkerställa kontinuitet i det lokala polisarbetet i varje lokalpolisområde.

Riksrevisionen släppte i höstas en granskning av Polisens arbete i utsatta områden. I samband med detta slog de fast att områdespoliserna där är för få. De slår också fast att det är omöjligt, utifrån tillgängliga uppgifter, att veta hur många som faktiskt jobbar fredat som områdespoliser. Polistidningens rundringning tyder också på att uppdraget som områdespolis upplevs som otydligt för många som jobbar med det. Det bekräftas också av Polismyndighetens egen genomgång (se nästa artikel).

”Nacka har visserligen inga särskilt utsatta områden, men vi har områden där man behöver jobba på det sättet”

När Alexander Nastradinis rekryterades ökade styrkan områdespoliser i Nacka med 100 procent, till två fasta tjänster. Enligt honom var det efter ett besök från rikspolischefen som områdespoliser blev på tapeten.
– Innan 2024 är det tänkt att vi ska vara en plus tio, men det är svårt med rekrytering. Vi räcker verkligen inte till. Nacka har visserligen inga särskilt utsatta områden, men vi har områden där man behöver jobba på det sättet.

Områdespolisen David Didriksson i Kramfors har, till skillnad från Maria Persson, bara gjort enstaka IGV-pass.
– Vi är fredade, säger han.
Han tycker att hans uppdrag är tydligt och jobbar mycket med kontaktskapande mot socialtjänst och skola i brottsförebyggande syfte. Vissa helgkvällar har man också jobbat med den lokala problembilden och ungdomar som träffas med epatraktorer och ställer till med problem.

Att många ofta får rycka in på IGV trots att de är områdespoliser på pappret är ett problem. Friheten att välja vad man vill göra på jobbet kan vara ett annat.

”Lite för bra gehör för eget initiativ. Vi kan önska lite mer styrning”

Carolina Karatsinidis och Anna Hellmark är områdespoliser i Huddinge och är fredade ungefär 60 procent. De jobbar alltid tillsammans, uniformerat och har valt att nischa sig på ungdomar. I samma område finns civilklädda områdespoliser.
– Vi gör skolbesök, fotpatrullerar, pratar med näringsidkare och representanter för olika föreningar. Vi samarbetar också med kommunen och socialen, berättar Anna Hellmark.

Carolina Karatsinidis och Anna Hellmark har själva fått forska i vad en områdespolis ska göra på jobbet.
– Lite för bra gehör för eget initiativ. Vi kan önska lite mer styrning, säger Carolina Karatsinidis.

Men det där med ledning är under upparbetning och det finns en dialog kring detta menar de.

Carolina Karatsinidis och Anna Hellmark beskriver ett behov av att få utbyta kunskap och erfarenhet med andra områdespoliser. De har försökt få till att mötas men att det tidsmässigt varit svårt att ordna.

”Jag tycker det vi gör har effekt”

Erik Israelsson i Karlstad jobbar med ingripandespaning, mest i civil klädsel. Han menar att det matchar medborgarlöften man har i hans lokalpolisområde om att motarbeta narkotika.
– Vissa tycker att vi borde jobba i uniform eller bara med trafik, men jag tycker det vi gör har effekt.

Han upplever också att i en mindre stad blir man igenkänd i alla fall, säger han.

Korta filmer ska vägleda områdespoliser

– Styrdokumenten finns, det är tydligt vad områdespoliser ska jobba med, men ledningen brister. Det menar lopochefen Ulf Merlander, som fått i uppdrag att undersöka områdespolisers behov.

Ulf Merlander

Ulf Merlander, till vardags lokalpolisområdeschef i Göteborg nordost, har fått i uppdrag att titta närmare på bland annat vilket utbildningsbehov landets områdespoliser har, samt om uppdraget behöver förtydligas. Själv har han fått ta emot pris från Brå för lokalpolisområdets arbete mot kriminella släktnätverk. Ett arbete där områdespoliserna enligt honom spelat en viktig roll.

”Att visa polisiär närvaro och skapa legitimitet i området gör du aldrig genom att bara vara hemlig”

Ulf Merlander har, bland annat, intervjuat över 50 områdespoliser i samtliga regioner. Hans bild är att deras arbetssätt och förutsättningar spretar beroende på var i landet man är. På en del ställen är de knappast fredade alls, utan täcker ständigt upp för IGV. På andra håll saknas en genomtänkt strategi.
– Alldeles för många gör saker de själva brinner för och det är inte säkert att det är rätt, säger Ulf Merlander.
Han menar till exempel att för många jobbar civilt med spaning.
– Att visa polisiär närvaro och skapa legitimitet i området gör du aldrig genom att bara vara hemlig.

”Alla poliser vill vara i fas tre, men man kan inte hoppa över ett och två”

I sitt eget lokalpolisområde har Ulf Merlander arbetat enligt den så kallade fasteorin. Fas ett och två handlar om synlighet samt brottsförebyggande och trygghetsskapande. Först i fas tre kommer arbete mot den dolda organiserade brottsligheten.
– Alla poliser vill vara i fas tre, men man kan inte hoppa över ett och två. Man måste också fortsätta jobba där när man nått till fas tre.

Ulf Merlander säger att områdespoliserna generellt inte efterfrågar en gemensam utbildning. Däremot en sorts ”best practice” på olika områden. För att möta behovet har han tagit fram ett antal korta filmer. Till exempel en om hot-spots-patrullering för att störa ut narkotikan.
– Då har vi gjort en film på fem minuter. En annan handlar om hur det kan gå till med tillgångsutredningar. Områdespolisen kanske är först på plats i sådana ärenden.

Dokument som definierar områdespolisernas uppdrag finns, menar Ulf Merlander. De har ett uttalat uppdrag att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande utifrån framtagen problembild. Det finns också en målsättning att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Ulf Merlander skulle vilja lägga till begreppet ”gränssättande” i definitionen. Han tror också att ledningen brister på vissa ställen, vilket resulterar i att poliserna känner sig oklara över uppdraget.

”Det funkar väl i Danderyd och Vaxholm men inte i utsatta områden”

För att komma hela vägen med områdespoliserna tror Ulf Merlander att numerären har en stor betydelse. I dag har Polismyndigheten en målsättning att i utsatta områden ha minst en områdespolis på 5 000 invånare.
– Det funkar väl i Danderyd och Vaxholm men inte i utsatta områden, säger han.