Det är mänskligt att göra fel som bilförare men vi har rätt att ställa extra höga krav på en kvalificerad polisbilsförare, skriver Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin.
Det är mänskligt att göra fel som bilförare men vi har rätt att ställa extra höga krav på en kvalificerad polisbilsförare, skriver Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin.
Att köra polisbil är ingen mänsklig rättighet. Priset vi alla får betala handlar om oöversiktliga kostnader för trafikskador och ohälsa. Därför måste polisen nu börja installera svarta lådor i polisbilar som kan dokumentera händelser vid krascher och kollisioner. Ljudupptagningar från förarkupén och videoupptagning från körning är värdefullt för att polisen ska kunna utveckla sin förarutbildning men även för att åklagare och domstolar ska kunna få objektiva data (logguppgifter) utifrån rättssäkerhetssynpunkt. Låt oss alla bidra med det förebyggande arbetet.
En polisåklagare har nyligen inlett en förundersökning efter att en polisbil kört på oskyddade och oskyldiga ungdomar på Medborgarplatsen i Stockholm. Åklagaren söker fler vittnen.
Men vad åklagaren egentligen borde titta på är vad som finns under motorhuven på polisfordonet. Det finns i dag avancerad utrustning, så kallade svarta lådor, som kan registrera fordonets rörelser, hastighet, bromsverkan och så vidare, som skulle kunna användas i utredningar av olycksförlopp.
Problemet är att polisen i Sverige inte har visat intresse för den avancerade teknologi som bland annat svensk bilindustri sedan länge varit beroende av i sin fordonsutveckling. Jag menar att händelsen med en polisbil som kör på oskyddade ungdomar på Medborgarplatsen måste bli en slutpunkt för den stagnation av trafiksäkerhetsarbete som bedrivs inom polisen. Ingen kan förutse ett skadeutfall och hur omfattande detta skulle kunna ha blivit på Medborgarplatsen.
Om vi skulle hamna i en situation där en polisbil kör in i en folkgrupp mitt på en torgplats och flera ungdomar skulle utsättas för dödligt våld, vad är vi då skyldiga varandra att göra? Jag menar att det som inträffade är mycket allvarligt och kunde naturligtvis ha slutat ännu värre.
Polisen kan inte längre vänta med förebyggande arbete och förstärka det interna trafiksäkerhetsarbetet så att detta kommer i harmoni med Nollvisionen som riksdagen antog 1997. Därför är det nu nödvändigt att polisen redovisar sitt kommande förändringsarbete. Som forskare rekommenderar jag fyra åtgärder:
Objektiva data behövs. Det finns möjlighet för polisen att installera svarta lådor (Injury Data Recorder) i polisfordon. Att börja med detta i liten skala och systematiskt utveckla ett system för att få fram logguppgifter (fakta) som kan beskriva polisbilens hastighet, rörelsemönster, bromsaktivitet, bilbältesanvändning och så vidare. Detta kan antingen fria eller fälla en förare som är misstänkt vid en krasch eller kollision. Dessa objektiva data ska kunna användas av en åklagare och även för polisens interna säkerhetshöjande arbete.
Ökat samarbete med bilindustri och forskning. Det räcker inte att bilindustrin passivt levererar polisfordon till polisen. Bilindustrin måste få veta hur fordonen kan utvecklas och Polismyndigheten måste ha kunskap om hur förare upplever och uppfattar bilen. Annars kommer bilindustrins utvecklingsarbete att stagnera. Forskare vid högskolor och universitet kan även bidra med kvalificerad forskning om mänskliga felhandlingar, förarbeteenden och så vidare. Här krävs mer samarbete och kanske en nationell forskargrupp med experter från olika discipliner som kunde bidra till att utveckla säkerhetsarbetet till toppklass. Polismyndigheten måste också begära att regleringsbrevet ändras så att forskningsstöd även kan ges till forskningsstudier som ligger utanför det forensiska fältet.
Mer öppet för media. Medierna i Sverige rapporterar och bevakar händelser med utryckningsfordon på ett frekvent sätt. Journalister är intresserade av att beskriva till exempel kraschförlopp men också konsekvenserna. Enligt min mening måste polisen bli bättre att informera om hur man har tänkt sig det förebyggande arbetet för att få stopp på polisbilskrascher och kritiska händelser som drabbar polispersonal, mötande trafikanter och därmed tredje part.
Utvärdera mera. År 2012 infördes den nationella förarutbildningen inom polisen som var fokuserad på riskmedvetenhet och mänskliga faktorer. Det är hög tid att denna utvärderas och även utvecklas framöver. Vilka effekter har den fått på skador? De åtgärder som jag föreslagit kan genomföras med enkla medel. Allt förebyggande arbete måste få ta tid och kostar naturligtvis en hel del resurser för polisen. Trafikskadorna och de risker som dagligen uppstår i samband med polisbilskörning är ännu dyrare för samhället. Jag vågar inte tänka på nästa skadeutfall om polisfordon tillåts förflyttas på öppna platser/ torgplatser. Nollvisionen gäller alla och den ska definitivt ledas av polisen.
Jörgen Lundälv
Docent i trafikmedicin
Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
samt docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet
